Aktiniska keratoser är cellförändringar i överhuden som kan utvecklas till hudcancer. För de flesta ger de inga besvär utöver att de syns som fläckar. Vissa kan uppleva ömhet eller en svidande känsla i huden. Aktiniska keratoser förekommer i ansiktet och på handryggarna, typiska områden som har varit mycket exponerade för sol under många år. Män med lite hår får det ofta i hårbotten och kvinnor får det ofta på benen.
Storleken på aktiniska keratoser varierar från några millimeter till ett par centimeter. Vissa personer har endast en aktinisk keratos, men det är vanligare att ha flera. Färgen är lätt röd. Ytan är sträv och fjällande, vilket beror på att överhuden är något förtjockad. Huden runt aktiniska keratoser visar ofta tecken på långvarig solexponering, såsom gulblek och torr hud med bruna solfläckar och synliga blodkärl.
Aktiniska keratoser är vanligast hos äldre personer och förekommer sällan före 40-årsåldern. Ljus hud och långvarig exponering för UV-strålar ökar risken för att utveckla aktiniska keratoser. En studie visade att personer som haft sex solbrännor under sin livstid hade 50 % högre förekomst av aktiniska keratoser jämfört med de som aldrig haft solbränna.
Aktiniska keratoser kan utvecklas till skivepitelcancer, en sjukdom som drabbar över 2000 svenskar varje år. Personer med aktiniska keratoser har också en ökad förekomst av andra typer av hudcancer, såsom basalcellscancer och malignt melanom.
Aktiniska keratoser behandlas av en hudläkare, antingen genom frysning (flytande kväve), krämer (imiquimod, ingenolmebutat, 5-FU) eller fotodynamisk terapi.
