Aterom är ganska vanliga, godartade cystor i huden. De kallas även epidermala cystor, vilket återspeglar att cystan består av celler från det översta hudlagret (epidermis).
Aterom förekommer oftast hos medelålders personer och är dubbelt så vanliga hos män som hos kvinnor.
De har ingen specifik orsak, men vissa former (exempelvis aterom i hårbotten) kan ha en viss ärftlighet. Det finns även sällsynta genetiska sjukdomar som kan leda till ett större antal aterom.
Aterom känns och ser ut som små till medelstora hudknutor. De ligger oftast ytligt i huden och kan ibland ha en synlig liten öppning i mitten, vilket är en tilltäppt utförsgång. De varierar i storlek från några millimeter till flera centimeter (stora som ägg).
Aterom kan förekomma över hela kroppen, men är vanligast i områden med hårväxt, såsom ansikte, rygg, hårbotten och underliv. De är oftast mjuka, smärtfria och rörliga. Innehållet, som består av keratin och fettrika massor, kan kännas något kornigt. Ibland kan det spontant tömmas ut på hudytan som en ostliknande massa med obehaglig lukt.
Aterom kan också bli inflammerade eller infekterade, vilket gör dem röda, svullna och ömma. Innehållet blandas då med var. Diagnosen ställs utifrån utseendet, och ytterligare tester såsom biopsi, ultraljud eller bakterieodling är sällan nödvändiga. Om hudförändringen är större än 5 cm kan dock en MR-undersökning rekommenderas.
Aterom uppstår när delar av överhuden (epidermis), ofta i samband med en hårsäck, hamnar under huden. Detta kan ske spontant eller efter en skada. Med tiden bildas en kapsel som fortsätter att producera talgmassor, vilket leder till en växande cysta.
Aterom är ofarliga och kräver ingen behandling. De växer oftast långsamt under flera år och förändras lite. Ibland kan de försvinna av sig själva, men de kan inte pressas ut permanent. Om cystan bara töms men kapseln finns kvar, kommer talg att samlas igen och bilda en ny knuta.
Aterom måste avlägsnas helt genom en mindre operation med lokalbedövning om de ska försvinna permanent. Detta görs av kosmetiska skäl, om de orsakar smärta eller obehag, om de sitter på ett olämpligt ställe, eller om de återkommande blir infekterade. Det borttagna vävnadsprovet skickas alltid för mikroskopisk analys för att säkerställa diagnosen och utesluta andra orsaker.
Vid svår inflammation eller infektion kan läkaren göra ett snitt i ateromet för att dränera innehållet (så kallad incision och dränage). Detta kan förhindra spridning av infektionen, minska risken för böldbildning och påskynda läkningen.
Lipom (fettknutor) liknar aterom men består av fettvävnad. Dessa känns också småknutiga. Sällsynta former av hudcancer kan i vissa fall likna aterom, och vid osäkerhet bör hudförändringen undersökas vidare.
