Borreliabakterien (borrelia burgdorferi) överförs genom fästingbett. Ungefär 10-40 % av vuxna fästingar bär på denna bakterie.
Det finns stora geografiska skillnader i Norge när det gäller risken för att bli biten av fästingar. Fästingar är vanligast längs kusten från Vestfold till Nord-Trøndelag. Fästingbett är vanligast under sommaren och tidig höst.
Vid borreliainfektion i huden kan man se det klassiska utslaget som kallas erytema migrans. Detta är ett ganska ofarligt tillstånd, men bör ändå tas på allvar eftersom erytema migrans kan vara ett tidigt stadium av borrelia.
Detta är en allvarligare, kronisk infektion orsakad av borreliabakterien. Borrelia kan påverka nervsystemet (t.ex. hjärnhinnor och ansiktsnerv), ögonen, hjärtat och lederna.
Risk för borrelia efter fästingbett är ca. 0,5-2 %.
Ett fästingbett är vanligtvis smärtfritt, vilket beror på inflammations- och smärtlindrande ämnen i fästingens saliv.
Själva fästingbettet kan, liksom andra insektbett och stick, ge rödaktig svullnad på huden på cirka 1-2 cm. Detta är inte erytema migrans och hudförändringarna går vanligtvis tillbaka inom ett par dagar.
Erytema migrans uppstår typiskt sett en till två veckor efter bettet. Utslaget ses som en ständigt växande, röd ring där centrum av ringen ofta bleknar efter ett tag. Erytema migrans blir vanligtvis över 5 cm stort (ofta runt 15 cm), och växer ofta med 2-3 cm dagligen.
Vanliga placeringar för fästingbett och erytema migrans är områden med tunn hud, såsom anklar, knäveck, ljumskar och armhålor. Fästingbett kan dock förekomma nästan var som helst på kroppen. Hos barn kan fästingen ofta hittas i hårbotten/hårfästet och bakom öronen.
Diagnosen erytema migrans ställs vanligtvis baserat på sjukdomshistorien (känt fästingbett, vistelse i riskområde, med mera), samt utslagets utseende och utveckling. Bara omkring en tredjedel av patienter med erytema migrans vet att de har blivit bitna av fästing. Erytema migrans ger oftast inga betydande symptom.
Vissa patienter anger lätt klåda/värme i huden. Sällan kan tillståndet utlösa influensaliknande besvär som illamående/trötthet, muskel-/ledvärk, huvudvärk och förstoring av lymfkörtlar i närheten av bettstället. Feber är ovanligt.
Om osäkerhet råder kring diagnosen, kan det tas blodprov för att kartlägga antikroppar. Sällan finns indikationen för hudbiopsi – huvudsakligen för att utesluta andra, alternativa orsaker.
Erytema migrans orsakas av borreliabakterien (borrelia burgdorferi) som överförs genom fästingbett.
Det har dokumenterats att risken för överföring av bakterien ökar med tiden fästingen sitter fast.
Som regel är det nödvändigt att fästingen har suttit i huden i nära ett dygn.
Fästingen bör tas bort från huden så snabbt som möjligt. Tidig borttagning kan förhindra överföring av borrelia.
Om man ändå utvecklar erytema migrans, behandlas detta tillstånd med antibiotikatabletter i cirka en och en halv vecka.
Antibiotikabehandlingen är botande, den får utslaget att försvinna och förebygger borrelia.
Vid borrelia, särskilt långt gången stadie, är det inte självklart att alla symptom försvinner trots antibiotikabehandling.
Det är därför viktigt att söka läkarvård så tidigt som möjligt i förloppet.
Om man inte får antibiotikabehandling vid erytema migrans, kommer utslaget vanligtvis att försvinna av sig själv inom 3-4 veckor. Trots detta finns fortfarande en risk för borrelia då bakterien kan sprida sig till andra organ.
Det är inte rutin att ge (förebyggande) antibiotikabehandling vid fästingbett enbart – utan stöd för erytema migrans eller andra borrelia-relaterade symptom.
Andra infektioner i huden, såsom ringorm/tinea (ytlig svampinfektion), rosfeber/erysipelas (ytlig bakteriell infektion) och cellulit (djupare bakteriell infektion), kan till viss del likna erytema migrans. Nässelutslag/urtikaria, som typiskt flyttar sig under ett dygn, kan ibland också likna.
Det viktigaste förebyggande åtgärden mot fästingbett och erytema migrans är att täcka bar hud när man är i fästingområden.
Insektsmedlet DEET (det vanligaste verksamma ämnet i myggmedel) kan också förebygga fästingbett till viss del.
Det rekommenderas att inspektera huden dagligen, gärna med hjälp av en annan person eller med spegel, om man vistas i fästingområden.
Fastsittande fästingar tas bort så snabbt som möjligt. Det finns instruktionsvideor på internet som kan vara till hjälp.
Sårbehandling av bettområdet med tvål och vatten rekommenderas.
