Tillståndet är vanligast hos kvinnor och ganska sällsynt hos män. Förekomsten verkar dock öka bland män, vilket troligen beror på ökad användning av hudprodukter och kosmetika.
Kvinnor i åldern 16 till 45 år är oftast representerade och utgör 90 % av patientgruppen. Få barn får perioral dermatit.
Tillståndet är ofarligt, självbegränsande och lämnar inga ärr. Många upplever det dock som störande och besvärande och önskar behandling.
Perioral dermatit är vanligtvis lokaliserad runt munnen (därav namnet). Ofta ser man en fri zon med normal hud närmast läpparna. Utslaget kan också uppstå vid näsan, hakan, kinderna och runt ögonen. Om utslaget huvudsakligen är lokaliserat runt ögonen kallas det ofta periorbital dermatit.
Huden blir röd och ett acneliknande utslag med små knölar kan ses. Dessa är vanligtvis två millimeter eller mindre. Vissa knölar kan vara fyllda med gult pus. Ibland kan man också se fjällande hud.
Utslaget kan ge en brännande och stickande känsla. Det är vanligtvis lite klåda och inga smärtor.
Diagnosen baseras på den kliniska undersökningen. Det finns sällan behov av biopsi (vävnadsprov), bakterieprov eller annan diagnostik.
Orsaken till perioral dermatit tros vara en störning i den normala bakteriefloran och talgkörtelfunktionen i huden. Detta ger irritation och därmed utveckling av utslag.
Det finns flera utlösande och underhållande faktorer, bland annat användning av kortisonkrämer, feta ansiktskrämer och kosmetika. Förutom kortisonkrämer kan även användning av kortisonhaltiga ögondroppar, nässpray och inhalationer öka risken. Vidare kan solljus, värme och p-piller också spela en roll. Vissa kvinnor blir sämre veckan före menstruation.
Tillståndet har inget samband med allergi.
Det viktigaste är att identifiera och eliminera de(n) utlösande och förvärrande faktorn(a). Kortisonkrämer får inte användas. Man bör helst undvika alla typer av kosmetiska produkter i ansiktet, såsom smink, rengörings- och fuktighetskrämer, nattkrämer, foundations, med mera. Ansiktet tvättas endast med ljummet vatten så länge man ser utslaget. Solkräm bör vara tunn och vätskebaserad (gel/fluider).
Trots att perioral dermatit för det mesta är självbegränsande, upplever vissa patienter ett mer långvarigt förlopp. Några kan också få iögonfallande och besvärande utslag. Vid behov och önskemål om behandling kan man försöka med receptbelagda krämer eller lågdosantibiotika under en till tre månader. Behandlingen syftar till att återställa den normala bakteriefloran och dämpa irritationen.
Prognosen är god och huden kommer att normaliseras. Det förekommer dock återfall, särskilt bland kvinnor som använder många hudprodukter och kosmetika. Det finns behandlingsregimer som kan förebygga sådana återfall.
Perioral dermatit är ett utslag som kan likna både acne, rosacea och seborrhoiskt eksem, men går ofta att särskilja från dessa baserat på den karakteristiska utbredningen av utslaget. Perioral dermatit har inga komedoner som vid acne, eller ansiktsrodnad och teleangiektasier som vid rosacea. Seborrhoiskt eksem har sällan små knölar och är vanligtvis lokaliserat till andra områden i ansiktet.
