Psoriasis är en vanlig hudsjukdom som drabbar ungefär 3 % av befolkningen. Sjukdomen kan börja när som helst i livet, från första till sista levnadsår. Det är dock vanligast att psoriasis debuterar mellan 15 och 30 års ålder.
Psoriasis är en kronisk hudsjukdom som varar hela livet och kan variera i utbredning och intensitet. Det enskilda utbrottet går ofta tillbaka, men följs ofta av nya utbrott. Vissa upplever år utan utslag, medan andra har lite eller mycket utslag hela tiden.
Trots att psoriasis yttrar sig som utslag, är det dokumenterat en ökad risk för olika följdsjukdomar. Exempel på detta är hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom, ångest och depression. Under 10 % av patienter med psoriasis har också inflammation i lederna, så kallad psoriasisartrit.
Psoriasis är inte smittsamt. Du kan inte få sjukdomen genom att ta på någon som har psoriasis, bada i samma pool eller genom intimkontakt.
I huden ses röda och flagnande fläckar. Vid tjockare psoriasisplack kan utslaget anta en gråvit färg. När utslaget går tillbaka blir huden helt normal igen.
Hos de allra flesta finns det viss klåda, men endast 10-20 procent upplever kraftig klåda. Det kan också uppstå sprickbildning och sår i utslaget, vilket medför smärta, sveda och annat obehag.
Vanlig psoriasis uppstår typiskt i hårbotten, på armbågar och knän. Det ses också ofta på nedre ryggen, runt naveln, könsorganen, framsidan av vaderna, händer, fötter och naglar. Utslaget kommer sällan i ansiktet. Det finns undertyper av psoriasis (bland annat palmoplantar, invers, guttat och pustulös), vilket inte behandlas här.
Psoriasis presenteras med mycket varierande utbredning och svårighetsgrad. Vissa patienter har endast ett fåtal myntstora fläckar, medan andra kan vara mer eller mindre täckta av utslag. Vid utbrett utslag (erytrodermi) kan patienten uppleva allmänsymptom som feber, frossa och trötthet.
Diagnosen kan ställas baserat på utslagets utbredning och utseende. Om tveksamheter finns kan en biopsi (vävnadsprov) tas. Det finns inga blodprov eller andra tester som kan bekräfta/avfärda diagnosen.
Psoriasis är en autoimmun sjukdom och orsakas av en störning i kroppens immunsystem. Denna störning medför en kraftig ökad celldelning i överhuden, och produktionen av hudceller går därmed mycket snabbare än normalt. Detta ger en förtjockad och fjällande hud. Hudens blodcirkulation kan också vara ökad, vilket ger en röd färg i utslaget.
Orsaken till denna störning är okänd, men man tror att man måste ha en genetisk benägenhet. Om båda dina föräldrar har psoriasis, är det cirka 40-50 % chans att du eller ditt barn får psoriasis. Hos ungefär 30 % av patienter med denna sjukdom påvisas psoriasis hos personer i närmaste familjen.
Förutom en genetisk benägenhet behövs troligtvis en eller flera miljöfaktorer för att utlösa och vidmakthålla psoriasis. Exempel på sådana miljöfaktorer är infektioner (bland annat halsfluss med streptokocker), stress, läkemedel, alkohol, övervikt, hormonella förändringar och direkt skada på huden. I många fall kan man inte säkert fastställa sådana utlösande eller vidmakthållande miljöfaktorer.
Behandlingen anpassas till varje individ och sjukdomens svårighetsgrad. Den kan schematiskt delas in i fyra kategorier: smörjbehandling, ljusbehandling, systemisk behandling (tabletter/injektioner) och biologiska läkemedel (injektioner). Ofta är det aktuellt att kombinera eller växla mellan olika behandlingsformer.
Smörjbehandling bör användas av de flesta med psoriasis och kan hos dem med mild sjukdom vara tillräcklig. Det finns ett utbud smörjbehandlingar med olika aktiva ämnen, och de kommer i olika former som kräm, salva, skum eller flytande lösning. Fjällborttagande preparat är också ofta viktiga för lyckad behandling, särskilt vid tjocka psoriasisplack.
Vid utbredd sjukdom är ljusbehandling ett bra alternativ. Detta är utvalda UVB-strålar som ges i stående solarium hos hudläkare. Många psoriasispatienter blir också bättre när de är i solen – en effekt som har utnyttjats vid så kallad klimatbehandling/behandlingsresor.
Systemisk behandling består av olika typer av tabletter/injektioner med olika verkningsmekanismer. Exempel på detta är immundämpande läkemedel eller läkemedel som hämmar celldelning. Behandling med sådana läkemedel kräver utredningsprov innan start, samt regelbundna kontroller.
De sjukaste patienterna har under de senaste åren fått ett ytterligare behandlingsalternativ i form av biologiska läkemedel. Detta är specialdesignade proteiner i injektionsform som är utformade för att blockera specifika inflammationsprocesser i psoriasis. Vid biologisk behandling gäller motsvarande krav på undersökningar och kontroller som vid systemisk behandling. Injektionerna kan ges av patienten själv.
Förutom ovanstående behandlingsalternativ kan man göra mycket själv för att lindra tillståndet. Genom att undvika stress, alkohol och andra påfrestningar på kroppen kan du bidra till att minska utbrott. En hälsosam kost, regelbunden motion och minskad vikt vid övervikt minskar risken för hjärt- och kärlk omplikationer och är sannolikt även positivt för hudsjukdomen. Hudvård med fuktighetskräm är viktigt både under bra och dåliga perioder och bör användas regelbundet efter dusch/bad. Kontakt med stödgrupper för psoriasispatienter kan ge psykiskt stöd och dessutom bidra till ökad kunskap och förståelse för sjukdomen.
Det finns ett antal hudsjukdomar som kan påminna om psoriasis, bland annat eksemvarianter, pityriasis rosea, lichen planus och tinea (ytlig svampinfektion). Psoriasis särskiljs ofta från dessa baserat på historiken (debuttid, förlopp, symptom, andra sjukdomar, familjemedlemmar med psoriasis, med mera) och utslagets utbredning och utseende.
