Vid vaskulit uppstår en inflammatorisk process i blodkärlsväggen. Detta kan leda till skador på blodkärlen samt blockering av blodflödet. En konsekvens av detta är skador på omgivande vävnad, såsom hud, nerver och andra organ som får minskat eller inget blodflöde.
Vaskuliter kan vara begränsade till huden (kutan vaskulit), påverka inre organ eller drabba flera organ samtidigt (multiorgansjukdom). Det senare ses ofta vid reumatiska sjukdomar som påverkar flera organsystem.
Vaskuliter kan klassificeras efter storleken på de drabbade blodkärlen, de påverkade organen eller sjukdomsmekanismen. Exempel på vaskulitsjukdomar är temporalisarterit, granulomatös polyangiit (tidigare kallad Wegeners granulomatos) och Henoch-Schönleins purpura.
Vissa vaskulitsjukdomar förekommer hos barn, men de flesta drabbar endast vuxna.
En del vaskuliter kan leda till permanenta skador och vissa kan vara dödliga utan behandling. Prognosen beror på vilken typ av vaskulit det rör sig om, sjukdomens svårighetsgrad och vilka organ som är påverkade. Det är också viktigt att behandlingen tolereras väl och genomförs korrekt.
Vid kutan vaskulit kan en rad olika hudförändringar uppstå, med varierande utseende och svårighetsgrad. Förändringarna kan inkludera röd-lila fläckar (blåmärkesliknande), blåsbildningar, sår och skorpor. Dessa kan vara begränsade till ett mindre område eller täcka större delar av kroppen.
Om vaskuliten är en del av en mer omfattande sjukdom, såsom reumatisk sjukdom, kan patienten uppleva feber, nattsvettningar, trötthet och ledvärk. Vaskuliter som påverkar slemhinnor kan orsaka bihåleinflammation och näsblödningar. Vid engagemang av inre organ, särskilt njurarna, kan tillståndet leda till allvarliga skador och organsvikt.
Vid misstanke om vaskulit görs ofta en omfattande utredning med blod- och urinprover, radiologiska undersökningar och vävnadsprov (biopsi). Biopsi kan visa inflammatoriska förändringar i blodkärlsväggarna och omgivande vävnad.
Vaskulit kan orsakas av autoimmun sjukdom, infektioner, läkemedel och allergiska reaktioner. I många fall kan ingen säker orsak identifieras (idiopatisk vaskulit).
Många vaskulittillstånd, särskilt de som är begränsade till huden, kan vara självbegränsande och läka av sig själva. Detta kan dock ta veckor till månader, och behandling kan påskynda läkningen.
Om vaskuliten påverkar flera organ kan tidig diagnos och behandling vara avgörande för prognosen. Sådana patienter utreds, behandlas och följs upp på sjukhus, ofta av flera specialistläkare (reumatolog, hudläkare, njurläkare med flera).
Behandlingen inriktas på att hantera den underliggande orsaken och att dämpa inflammationen i blodkärlen. Immunsuppressiva läkemedel är därför en central del av behandlingen, ofta i kombination med flera olika typer av läkemedel.
Kutan vaskulit kan likna många andra hudsjukdomar, såsom hudinfektioner, läkemedelsreaktioner och olika inflammatoriska hudtillstånd (t.ex. erythema multiforme).
