Alla läkemedel kan i princip ge utslag, men vanligast är antibiotika, läkemedel mot epilepsi och inflammationsdämpande läkemedel.
Utslaget kan komma minuter efter intag, men mer vanligt är att det går dagar eller ett par veckor.
Ett läkemedelsutlöst utslag kan också komma efter lång tids användning av ett läkemedel.
Risk för läkemedelsutslag är större om en person har en infektion, till exempel kyssjuka.
Detta är den vanligaste typen av läkemedelsutslag, och det har flera namn bland annat morbiliformt eller exantematiskt läkemedelsutslag. Det startar i typiska 1-2 veckor efter att en person startar med ett nytt läkemedel, till exempel penicillin. Utslaget består av små ljusrosa fläckar från millimeter till ett par cm stora, som kan vara lite upphöjda och flagande. Sådana fläckar kommer så småningom överallt, men börjar ibland högst upp på kroppen innan utslaget sprider sig nedåt och utåt på armar och ben. Det kan klia. Behandlingen förutom att sluta med läkemedlet är fuktighetskrämer, kortisonkrämer, ibland kortisontabletter och allergimediciner (antihistaminer).
Läkemedel kan ibland ge urtikaria (nässelfeber). Då startar typiskt utslaget minuter eller timmar efter intag. Det är vanligast att sådant läkemedelsutslag kommer när läkemedel ges direkt i blodet eller som sprutor, men kan också komma av tabletter. Ett sådant utslag ger kliande röda blåsor som står ett par timmar innan de försvinner och huden ser därefter normal ut. Huden är slät, utan flagning. I sådana fall brukar allergimediciner (antihistaminer) dämpa utslaget och klådan. En mycket sällsynt gång kan det samtidigt komma andningsproblem och allmän sjukdomskänsla i hela kroppen. Då måste patienten till akuten eller sjukhus.
En sällsynt gång kan ett läkemedel leda till ett allvarligt utslag, och det kan vara nödvändigt med sjukhusvård. Det typiska är att det blir vätskefyllda blåsor i hud och slemhinnor (mun, läppar, ögon) och att överhuden lossnar i fläckar från underhuden. Vissa patienter berättar att sådana utslag börjar med smärta i huden. Det är vanligast att läkemedel mot epilepsi, antibiotika och inflammationsdämpande läkemedel ger sådana allvarliga reaktioner. Exempel på den sista gruppen läkemedel är ibuprofen och naproxen.
Svaret är ja, men det är troligt väldigt sällsynt. Klåda kan ha många orsaker, där läkemedel är en möjlighet. I de flesta beskrivningar av läkemedel i Felleskatalogen står det att läkemedel kan ge klåda. Det kan stämma, men eftersom klåda i huden är ett såpass vanligt fenomen, är det svårt att avgöra om en sådan rapporterad biverkning kommer av medicinen eller av något annat.
