Atopiskt eksem är den vanligaste kroniska hudsjukdomen och debuterar ofta i tidig barndom, vanligtvis före två års ålder. I sällsynta fall uppstår eksemet först i tonåren eller vuxen ålder. I höginkomstländer förekommer atopiskt eksem hos cirka 10–30 % av alla barn, och förekomsten har ökat under de senaste årtiondena. Tillståndet är kroniskt och har ett växlande och återkommande förlopp. Uppblossningar förekommer ofta på vintern.
Barn med atopiskt eksem har ofta torr hud. Själva eksemet är ofta ilsket rött och kan även ha inslag av vätskande sår, fjällning, rivmärken och sårskorpor. Vid kraftigt eller långvarigt eksem kan huden bli förtjockad (lichenifierad), och utslagen kan lämna kvarstående pigmentförändringar (både hyper- och hypopigmentering).
Eksemets lokalisering beror ofta på barnets ålder. Små barn (inklusive spädbarn) har ofta eksem i ansiktet, på halsen, armbågarna och knäna. Hos barn under sex månader är ansiktet påverkat i över 90 % av fallen. Senare i barndomen är det vanligare med eksem i böjveck, såsom armveck och knäveck. Blöjområdet är inte en typisk plats för atopiskt eksem; vid eksem där misstänks i stället blöjutslag (blöjdermatit).
Atopiskt eksem orsakar klåda, vilket kan leda till irritation och sömnproblem. Klådan är ofta värst på kvällen och natten, och förvärras av svettning och yllekläder. Små barn försöker ofta gnida utslagen mot underlaget, medan äldre barn kliar och river direkt på eksemet. Kraftig klåda kan i värsta fall påverka barnets vikt, utveckling, trivsel och skolgång.
Atopiskt eksem är en komplex sjukdom med flera bakomliggande orsaker, där både arv och miljö spelar roll. Vissa barn med atopiskt eksem har en mutation i proteinet filaggrin, vilket är avgörande för hudens barriärfunktion. Mutationer i detta protein kan göra huden mer genomsläpplig och känslig.
Förutom eksem är det vanligt med matallergier, astma och allergiska besvär hos dessa barn. Dessa tillstånd kan förekomma samtidigt eller uppträda i en viss ordning. Vanligtvis debuterar atopiskt eksem och matallergier först, följt av astma och senare allergisk rinokonjunktivit. Detta mönster kallas ofta för "den atopiska marschen".
De flesta barn med atopiskt eksem behöver behandling – antingen regelbundet eller i perioder. Många barn växer dock ifrån sina eksem, helt eller delvis. Cirka 60 % av barnen är eksemfria vid 12 års ålder.
Vissa anpassningar och förebyggande åtgärder är viktiga för att hantera eksemet. Exempelvis bör antalet bad och duschar minskas, och man bör undvika för varmt vatten och starka tvålar. Olje-baserade hygienprodukter rekommenderas. Bomullskläder är bättre än ylle för atopiska barn.
Huden bör smörjas regelbundet med fuktgivande krämer. Det är viktigt att välja rätt kräm, eftersom vissa fuktkrämer inte är lämpliga för små barn, särskilt vid sprucken och obehandlad hud.
Vid behov används receptbelagda antiinflammatoriska krämer, oftast kortisonkrämer. Det krävs en smörjplan både för behandling av uppblossningar och underhållsbehandling. Kortisonfria antiinflammatoriska krämer används ofta i ansiktet och hudveck för att undvika hudförtunning.
Om lokalbehandling inte räcker kan ljusbehandling, tabletter eller injektionsbehandling bli aktuellt, vilket erbjuds av hudläkare.
Flera andra hudsjukdomar kan likna atopiskt eksem, såsom blöjeksem, seborroiskt eksem och skabb. Dessa kan skiljas från atopiskt eksem baserat på lokalisation och typ av utslag.
