Fotsvamp, även kallad "tinea pedis", är den vanligaste svampinfektionen hos människor.
Hudinfektionen förekommer oftast hos ungdomar och vuxna och är vanligast bland män.
Fotsvamp är ofta lokaliserad mellan tårna (vanligtvis mellan de innersta eller yttersta tårna).
Ibland sträcker sig infektionen upp på fotryggen (så kallat "mokassinutslag").
Diagnosen ställs baserat på hudens utseende.
Ibland skickar man också in ett hudavskrap för att bekräfta diagnosen samt kartlägga vilka svampdödande medel som är effektiva.
Fotsvamp orsakas av olika svamparter (dermatofyter).
Dessa svampar etablerar sig i hudens översta lager och/eller naglar.
Svampen trivs i fuktiga och varma miljöer och förekommer typiskt vid ökad svettning på fötterna och åtsittande fottöj (t.ex. vid användning av syntetiska strumpor och stövlar).
Ofta smittas man i gemensamma duschar, gym och badhus.
Fotsvamp behandlas i första hand med svampdödande krämer.
Behandlingen pågår under flera veckor.
Ibland måste man komplettera med långvarig tablettbehandling (särskilt vid bristande effekt av kräm, frekventa återfall och samtidig nagelsvamp).
Återfall är tyvärr vanligt.
För att förebygga och behandla fotsvamp är det viktigt att minska svampens trivsel i huden, bland annat genom att torka sig ordentligt på fötterna efter dusch, särskilt mellan tårna (eventuellt använda hårfön) och använda luftiga fottöj.
Frekvent byte av strumpor (helst inte syntetiska) och användning av puder kan också förebygga återfall.
I omklädningsrum och offentliga platser kan användning av tofflor och liknande minska risken för smitta.