Vid vaskulit pågår en inflammatorisk process i blodkärlens väggar. Detta kan leda till skador i omgivande vävnad, inklusive hud, nerver och andra organ som får nedsatt eller ingen blodtillförsel.
Vaskulit kan delas in beroende på storleken på de drabbade blodkärlen, vilka organ som påverkas och sjukdomsmekanismer.
Vissa vaskulitsjukdomar förekommer hos barn, men de flesta drabbar vuxna.
Vid kutan vaskulit kan olika hudförändringar uppstå, med varierande utseende och svårighetsgrad. Dessa kan vara lokaliserade till ett begränsat område eller täcka stora delar av huden. Om vaskuliten är en del av en större sjukdomsbild kan symtom som feber, nattsvettningar, trötthet och ledsmärtor uppstå. Involvering av inre organ ger inte alltid symtom i början.
Vaskulit kan orsakas av autoimmuna sjukdomar, infektioner, läkemedel och allergiska reaktioner. I många fall går det dock inte att fastställa en specifik orsak (idiopatisk vaskulit).
Många former av vaskulit, särskilt de som är begränsade till huden, kan vara självbegränsande och läka ut av sig själva. Om vaskuliten påverkar flera organ kan tidig diagnos och behandling vara avgörande för prognosen.
Behandlingen riktar sig mot den underliggande orsaken samt att dämpa inflammationen i blodkärlen. Immunhämmande läkemedel är en central del av behandlingen och används ofta i kombination.